Som många säkert märkt har priset på el och energi ökat dramatiskt under 2021. Har man mot förmodan inte sett nyhetsrubrikerna så har nog flera säkert känt av det när elräkningen trillat in. Faktum är att energipriserna skjutit i höjden på ett sätt som vi inte sett sedan 70-talets oljekriser. I det här blogginlägget hoppas vi svara den nyfikne på varför det sker och varför det sker just nu.
Som du kanske redan vet så är Sveriges elmarknad uppdelat i fyra områden som sträcker sig från elområde 1 i Luleå i norr till område 4 i Malmö. Anledningen till indelningen är flera, enkelt sagt är det för att förbrukningen av elen alltid måste vara i balans i förhållande till den el som produceras. Där gränserna dragits såsom man ser på bilden nedan är alltså där det finns fysiska begränsningar för hur mycket el som kan överföras mellan områdena, men också att de olika områdena har olika konkurrensfördelar för att producera el. I norr, där större delen av Sveriges vattenkraft finns, blir det ofta överskott på el, men möjligheten att överföra det till södra Sverige är begränsad.
Så när vi under 2021 talat om en elbrist så är det just södra Sverige som elpriserna tre- och till och med fyrdubblats jämfört med vad vi vant oss vid under det föregående årtiondet. Det har dels berott på att elen från norr inte kan föras över till söder i tillräckligt stor grad och att man då, främst i område 4, importerat el från Europa till där priserna på el kan vara mycket högre.
Som vanligt när det gäller priser så står svaret till ökningen att finna i utbud och efterfrågan. I det rådande läget verkar de flesta av förklaringarna handla om utbud. Dels anges stigande elpriser i hela Europa (som framför allt påverkar elmarknaden i södra Sverige) som i sin tur beror på nedstängning av kol- och kärnkraftverk i kombination med att de europeiska kol- och gaslager som man förlitar sig på också ligger under normal fyllnadsnivå. En annan förklaring som har nämnts är dyrare utsläppsrätter i EU.
De höga elpriser vi såg under sommaren har förklarats främst av torr väderlek som ledde till lägre nivåer i vattenkraftens vattenmagasin tillsammans med att mindre vind än vanligt gav mindre energiproduktion från landets vindkraftverk. Samtidigt har samtliga Sveriges sex kärnkraftsreaktorer genomgått underhåll vilket också har framförts som en bidragande faktor till de stigande priserna.
Även om alla dessa förklaringar låter rimliga så är de flesta av dem lokala. Men stigande energipriser är något som just nu rapporteras från hela världen. Det har rapporterats om historiskt höga energipriser i Kina, Indien, USA, Storbritannien och väldigt många andra länder därtill. Skräckexemplet är Libanon där staten helt sonika fick slut på olja och fick stänga av strömmen i landet vid flera tillfällen under oktober. Grafen nedan visar energislag som naturgas (LNG och TTF), olja (Brent) och kol och där alla energislag är upp kraftigt på de internationella energimarknaderna. Kan det vara något strukturellt globalt som sker?
Den internationella energiorganet IEA (International Energy Agency) pekar på ett antal globala företeelser som driver upp energipriserna. Dels har investeringarna i kol-, olje- och gasproduktion varit låga i spåren av ett par råvarupriskollapser, speciellt under 2020 då pandemin lamslog globala logistikkedjor, vilket har gjort utbudssidan mycket mer sårbar för störningar. Samtidigt har återkommande nedstängningar av samhället lett till att underhåll i viktiga anläggningar sköts fram till 2021. Det bidrog till att man var ännu sämre förberedd för att hantera den efterfrågeökning som inträffade efter att samhället har öppnats upp under 2021.
Det finns också en till förklaring som inte lyfts upp särskilt ofta i medierna, nämligen inflationen. Det kommer du få läsa mer om i vårt nästa inlägg.
Med gröna hälsningar,
Hampus Brodén
VD Stabelo
2022-01-27