Stabelos ränteindikator

Stabelos ränteindikator är en marknadsbaserad prognos för svenska bolåneräntor. Prognosen bygger på räntemarknadens förväntningar på Stibor samt antaganden om bankernas marginaler. Här visar vi hur bolåneräntorna förväntas utvecklas de kommande två åren.

Prognos för tremånadersränta

Prognos
Dec 20263,00 %
Dec 20273,80 %
Dec 20283,80 %

Riksbanken höjde styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent vid räntebeskedet den 4 november. Beskedet var en penningpolitisk uppdatering utan nya prognoser, men Riksbanken upprepar att styrräntan sannolikt höjs ytterligare det närmaste året, i linje med räntebanan från september som pekar mot en styrränta kring 2,4 procent under 2027 och 2028. Bakgrunden är att svensk ekonomi fortsätter att stärkas och närmar sig ett normalt konjunkturläge, samtidigt som kriget i Mellanöstern fortsätter att pressa upp energipriserna och det globala kostnadstrycket. Den uppmätta KPIF-inflationen var 1,5 procent i september och hålls fortfarande nere av tillfälliga finanspolitiska åtgärder – rensat för dem låg inflationen på 3 procent. Tillsammans med en krona som försvagats under året väntas det få inflationen att stiga över 2 procent nästa år. Riksbanken ser risker åt båda hållen: utbudsstörningarna och en konjunktur som tagit fart kan driva inflationen högre, medan geopolitisk osäkerhet, oro kring AI-investeringar och svaga statsfinanser i omvärlden kan dämpa efterfrågan. Den nya räntan gäller från den 11 november, och nästa räntebesked – med nya prognoser – kommer den 16 december.

Räntemarknaden räknar med mer än så. Enligt prissättningen av RIBA-kontrakten stiger styrräntan till omkring 2,8 procent vid slutet av 2027, vilket motsvarar ytterligare tre till fyra höjningar från dagens 2 procent – knappt en halv procentenhet mer än Riksbankens egen räntebana. Tremånaders Stibor väntas enligt FRA-kontrakten stiga från dagens 2,16 procent till omkring 3,1 procent i december 2027. Sedan septemberutgåvan har förväntningarna ändå kommit ned: FRA-kontraktet för december 2027 handlas nu kring 3,1 procent mot 3,3 procent i september, en nedgång på knappt 20 punkter. Sammantaget ligger de förväntade bolåneräntorna ett år fram därmed lägre än vid Stabelos senaste publicering av ränteindikatorn.

Vad påverkar bolåneräntan?

Stabelo har gjort en boränteindikator för att sia om bolåneräntornas utveckling, närmare bestämt den genomsnittliga tremånadersräntans utveckling. Genomsnittsräntan är snittet av den ränta kunder fått under en viss månad på nya bolån och nyligen omförhandlade bolån. Var ska man titta då om man vill förstå vart bolåneräntorna är på väg? Hushållens rörliga bolåneränta består av tre komponenter.

  1. Marknadens förväntningar på Stiborräntan som påverkar bankernas upplåningskostnad
  2. Den marginal som banker betalar utöver Stibor när de ger ut bostadsobligationer
  3. Den marginal utöver bostadsobligationskostnaden som banker tar ut för att tjäna pengar på bolånen

Obligationsmarginalen läser vi av från räntemarknaden så långt den prissätts, och för bankernas samlade påslag därefter gör vi ett antagande. Tillsammans med räntemarknadens förväntningar på Stibor ger det en prognos över hur bolåneräntan kan utvecklas framåt.

Prognos för bolåneräntor 2026–2028

Räntemarknadens förväntningar på Stibor, bankernas bostadsobligationskostnad och den genomsnittliga tremånaders bolåneräntan — historik sedan 2007 samt prognos fram till 2028.

-2,0%-1,0%0,0%1,0%2,0%3,0%4,0%5,0%6,0%7,0%Prognos3,7%3,9%2007-06-012008-06-012009-06-012010-06-012011-06-012012-06-012013-06-012014-06-012015-06-012016-06-012017-06-012018-06-012019-06-012020-06-012021-06-012022-06-012023-06-012024-06-012025-06-012026-06-012027-06-012028-06-01
Stibor 3m Bostads-obligationskostnad Bolåne-ränta

Bolån och svensk ekonomi

De svenska bolånen uppgår till 4 700 miljarder kronor och bolåneräntor har därför en stor betydelse för svenska hushåll. Bolånestocken motsvarar ungefär tre fjärdedelar av Sveriges BNP. Det innebär att en procents lägre bolåneränta ökar hushållens konsumtionsutrymme på nära en procent av BNP. Givet att BNP ökar med cirka två procent per år över tid, så är en procents bidrag från lägre bolåneräntor jättemycket! Oavsett om du har ett stort bolån eller bara påverkas av humöret i ekonomin, är bolåneräntor alltså något att hålla ett öga på.

Vart är bolåneräntan på väg?

Var ska man titta då om man vill förstå vart bolåneräntorna är på väg? Man kan snegla på Riksbankens så kallade räntebana. Alltså Riksbankens egen prognos om hur styrräntan kommer utvecklas i framtiden. Problemet är bara att den sällan uppdateras. Den riskerar också att färgas lite av att Riksbanken använder prognosen för att påverka marknadens ränteförväntningar. Den har i alla fall inte varit speciellt träffsäker historiskt.

Det finns dock en källa som erbjuder en dagligt uppdaterad prognos som bygger på räntemarknadsaktörernas gemensamma förväntningar. Det är ett derivatkontrakt som kallas ”forward rate agreement” som möjliggör för banker och andra aktörer att bestämma i förväg till vilket pris man tänker låna ut pengar till varandra i framtiden.

De ovan nämnda derivatkontrakten visar marknadens förväntningar på Stibor hela vägen fram till september 2029. Räntemarknaden prissätter också bankernas upplåningskostnad genom terminer på bostadsobligationer, men bara för det närmaste kvartalet. För att göra en prognos på bolåneräntan behöver vi därför även ett antagande om hur bankernas samlade påslag utöver Stibor – obligationsmarginal och bolånemarginal tillsammans – utvecklas längre fram. Vårt antagande är att påslaget gradvis återgår till sitt genomsnitt de senaste två åren.

Den prognosen säger just nu att den genomsnittliga tremånadersbolåneräntan har bottnat ut kring 2,7 procent och stiger till 3,0 procent i december 2026, för att sedan hamna kring 3,8 procent vid slutet av 2027 och ligga kvar där under 2028. Det är en lägre ränteförväntning än vid ränteindikatorn i september, då prognosen pekade mot 4,0 procent vid slutet av 2027.

Prognosen är en uppskattning baserad på marknadens förväntningar och utgör inte ett löfte om framtida räntenivåer. Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning.